Nyhet
Lovande forskningsresultat med IR-teknik
Arbetet med att förbättra torkningsprocessen är ständigt pågående och bedrivs inte bara ute på sågverken, utan även inom akademin. Förra året startade Luleå tekniska universitet (LTU) i Skellefteå upp ett projekt, där de med beröringsfria IR-mätare kan mäta yttemperaturen på torkande virke under samtidig tomografering och därmed få direkta indikationer på förändringar.
– Det betyder att vi inte behöver störa processen och kapa upp en bit av träet för att mäta fuktinnehållet. Det finns potential i det här. Vi har hittills gjort fem körningar vid konstant och föränderligt klimat och det är riktigt trevliga resultat när vi gör förändringar i torken som mätmetoden ser ut att fånga upp på ett bra sätt. Det är där vi befinner oss just nu, säger biträdande professor Margot Sehlstedt-Persson vid LTU i Skellefteå.
Det treåriga projektet ”Utveckling av industriell virkestorkning” som startade 2016 är en fortsättning på den förstudie ”Robust processtyrning av vandringstorkar för jämnare torkningskvalitet” som genomfördes i samarbete med SP, som numera är en del av RISE, en akronym för Research Institutes Of Sweden som samlar SP, Swedish ICT och Innventia.
I förstudien sammankallades ett antal torkansvariga med gedigen erfarenhet av att arbeta med kanaltorkar.
– Vi ville veta vad de som jobbar med torkarna stöter på för olika frågeställningar. Målet är en högautomatiserad utrustning som styrs av en adaptiv självkännande process, säger biträdande professor Margot Sehlstedt-Persson vid LTU i Skellefteå.
Utvecklingsarbetet har bedrivits med stöd från Valutec, ofta genom tester i den specialtork kombinerad med röntgentomograf som finns i LTU:s labbmiljö.
– På så sätt kan vi göra väldigt kontrollerade studier och resultaten ser lovande ut, säger Margot Sehlstedt-Persson.
Olika virkestyper, varierande fuktkvoter och även brist på råvara påverkar både torkningsprocessen och de beslut som den ansvarige torkteknikern för kanaltorkar måste ta. En utmaning har varit att teknikern behövt vänta länge innan effekten av besluten som tagits tidigare under torkprocessen blir synliga – ibland med skador och nedklassningar på virket som följd.
Tack vare IR-teknik har Margot Sehlstedt-Persson kunnat mäta yttertemperaturen på virket och därmed fått bra indikationer på när övergången sker från kapillär till diffusionskontrollerad torkning.
– Med de beröringsfria givarna ser vi hur yttemperaturen på virket direkt förändras när vi har ett variabelt klimat, till exempel vid satsningar i en kanaltork när fläktar stannar och portar öppnas. Med hjälp av temperatursignalerna och de differenser som uppstår ger det tidiga indikationer på fukttillståndet i virket.
När det fria kapillära vattnet i splintved börjar ta slut närmar sig yttemperaturen på virket den torra temperaturen i torken
– Ju mer förståelse vi har för processen, desto bättre kan vi hitta användbara adaptiva signaler och metoder för att läsa av torkningen.